Livets ord - Inledning till Första Johannesbrevet

De tre breven av Johannes vilka, vi finner i andra halvan av Nya testamentet, har förblivit obekanta för många. Men för dem som har lärt känna dem, blir de hela tiden mer och mer kära. Dessa brev är faktiskt så värdefulla, att de förtjänar att vi fördjupar oss grundligt i dem.
Alla breven hör till samma ”johanneiska” litteratur, som vi bäst känner genom Johannes evangelium. Varje brev har sitt eget budskap. Därför kommer vi att behandla frågorna om deras tillkomst skilt för sig, för de två sista breven till allra sist.

Redan en ytligt granskning av Första Johannesbrevet pekar på flera saker. För det första är det inte ett brev i ordets egentliga betydelse. I början av brevet saknas inte bara avsändarens namn utan också adressaten. Budskapet är därför inte riktat enbart till en lokalförsamling. Av den anledningen kallas det här och andra liknande brev för katolska, det vill säga, de är brev riktade till Kristi kyrka som helhet. För det andra möter vi redan vid en första genomläsning saker och ord som är bekanta från Johannes evangelium. De mest i ögonfallande är talet om ljus och mörker. Läsaren känner igen den värld som Johannes evangelium för oss in i: Det är en kärleksfull, ljus och terapeutisk värld.
För det tredje lägger vi märke till, att boken inte har någon strikt struktur; den innehåller undervisning om den kristna tron utifrån många aspekter utan att vara väldigt nära sammankopplade. En ofta förekommande sak är varning för falsk lära.

Vem är brevets författare?

Således avslöjar inte författaren till brevet sitt namn. Men hans teologiska "handskrift" och stil låter oss förstå ganska mycket. Släktskapet med Johannesevangeliet är så uppenbart att det är högst troligt att båda dessa böcker i Bibeln har samma författare. Det finns ändå orsak att vara försiktig: den kyrkliga traditionen låter förstå att Johannes var en mycket inflytelserik lärare. Det är tryggare att nöja sig med budskapet att dessa böcker kommer från samma håll i urkyrkan.
Det är svårt att avgöra exakt när brevet är skrivet. Papias har känt till brevet omkring år 140, men det har säkert skrivits redan tidigare. Vi misstar oss säkert inte mycket om vi antar att det är skrivet ca 90-100.

Kära varningar

Läsaren av Johannes första brev stöter ofta på varningar som författaren ger de sina på grund av villoläror. Här kommer brevets märkliga särart fram. Brevet andas uttryckligen samma kärlek som Johannesevangeliet. Det är bra att läsa det; det är som att uppleva Guds djupt vårdande omsorg. Men samtidigt är varningsorden tydliga och hårda. Det är ofta svårt för oss att kombinera kärlek och gränsdragning till de andra. 1 Joh. kombinerar dessa två för att visa att kärlek inte bara innebär känslig känslosamhet, utan också omsorg. Om vargar anfaller flocken, nöjer sig inte herden med att tyst viska till något lamm vid brasans flammor. Vi kommer säkert att lära oss att följa i författarens fotspår under läsningen av de här breven.