Gamla testamentet
Läs Bibeln:
Svenska Folkbibeln 2015 (folkbibeln.net)
Bibel 2000 (bibeln.se)
Författare: Erkki Koskenniemi
Översättning: Boris Sandberg
Två sätt att läsa Gamla testamentet
Kunskapen om Gamla testamentet har under de senaste årtiondena krympt i Europa i ganska snabb takt. Flera orsaker har påverkat det här. Å ena sidan har den regelbundna läsningen av Bibeln minskat i en bekymmersam utsträckning. Kampen om fritiden är hård och det ständiga jäktet gör att de viktiga sakerna kör över de allra viktigaste. Å andra sidan har dock den tolkning av Gamla testamentet som utövats vid universitet till sin ande varit främmande både för församlingsborna och för dem som studerar till att bli pastorer. Pastorsutbildningen har därför inte gett beredskap att undervisa i Gamla testamentet.
Å ena sidan kommer aldrig den bibelförklaring som undervisas i vid universiteten att finna sin plats hos församlingsborna. Å andra sidan har den ändå mycket gott att ge.
Det här undervisningspassets uppgift är att hjälpa oss att se att det finns flera sätt att läsa Bibeln på och hur två av dem kan komplettera varandra och hjälpa oss att förstå Den Heliga Boken bättre.
Det första sättet: Hur förstod de första åhörarna/läsarna texten?
Det bästa som den bibelförklaring som undervisas i på universiteten kan bidra med är en enkel fråga: Hur förstod de första åhörarna och läsarna texten? Den här frågeställningen leder till ett flitigt studium av språket, historien och kulturen. Bibelläsaren försöker alltså göra en tidsresa till den tid då Jesaja, Hesekiel och Sakarja levde, sätta sig sida vid sida med gruppen av de första åhörarna och lyssna mycket noga. På det sättet fungerar den historiska bibeltolkningen.
Uppgiften är mycket utmanande. Vi tänker på dem bland oss som kommit från en helt annan kultur, sitter bland oss och med möda talar vårt språk. Deras förståelse av vårt språk är begränsat, sederna är underliga och det leder lätt till missförstånd. Också för en som läser Gamla testamentet leder det till missförstånd – och betydligt oftare. Trots detta ger den här aspekten mycket.
Det här sättet att läsa lär oss att förstå vilken katastrofsituation Jesaja verkade i, hur Hesekiel ser sin älskade stads slutskeden långt borta från Tvåflodslandet och hur Sakarja vandrar tillsammans med Haggai i det i ruiner lagda Jerusalem, dit Juda befolkning har nyligen fått återvända. Insikt följer på insikt och läsaren blir allt ivrigare desto djupare man kommer i historien och Guds ord.
Det andra sättet: Hur läste de första kristna Bibeln?
Det andra sättet att läsa har i Kristi Kyrka varit en självklarhet ända från första början: Gamla testamentet läser man utifrån Kristus. Men i universiteten har det sättet varit ovanligt.
Enligt vår tro finns endast en Gud och han har i sin kärlek närmat sig den syndiga mänskligheten.
T.ex. Efesierbrevet tar på ett uttrycksfullt sätt fram, hur Gud före tidernas början bestämde hur han skulle frälsa världen, förberett frälsningsplanen under Gamla testamentets tid och förverkligat den i Kristi försoningsverk. Ur den här synvinkeln sett hör Gamla och Nya testamentet ihop och utgör Guds kärleksbrev till mänskligheten.
Den grundläggande undervisningen i den här läsmetoden får vi i Lukas evangeliums sista kapitel där den uppståndne Kristus öppnar Skrifterna för två av sina lärjungar. Han börjar med att gå igenom Moses böcker och bibeltimmen tar – som Paulus säger – bort täckelset från lärjungarnas ögon.
Några exempel visar hur de här två sätten att läsa kan tjäna varandra.
Jeremia och det nya förbundet
Profeten Jeremia fick ingen lätt uppgift. Han var ung när Herren sände honom att profetera för sitt folk. Samtidigt gjorde Gud klart för honom att de inte kommer att ta emot hans tal. Han gick till de rika och de fattiga, men man avvisade ordet (Jer. 5). Han satt i stocken för att bli hånad av alla och han förbannade sin egen kallelse (Jer. 20). Han skrev sina ord och sände dem till kungen. Orden lästes upp för kungen, som brände dem offentligt (Jer. 36). Först i det skedet, när det belägrade Jerusalem efter alla belägringars skräck och fasa underkastade sig, tog man Jeremias ord på allvar. Men trots att man tog hans ord på allvar, blev den stackars mannen misshandlad som en trasa i katastrofens slutskeden.
Ett historiskt läsmetod är mycket givande för en som läser Jeremia. Jeremias första åhörare såg och hörde allt, men tog inte emot ordet. Jeremia är en av många trons förebilder: Guds rikes arbete gör man troget även om man skulle bli att betala ett högt pris. Jeremia var en av de utvalda främlingarna som Petrus första brev beskriver: Världen hatar oss, men vi är älskade av Kristus.
Jeremias bok läst utifrån Kristus öppnar en rik och omfattande värld. Jeremia är faktiskt en av de tjänare som vingårdens ägare (Gud) sände före sin Sons ankomst (Mark. 12). Men utöver det förutsäger han någonting nytt mitt i förödelsen:
”Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag sluter ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus, inte som förbundet jag slöt med deras fäder den dag då jag tog deras hand och förde dem ut ur Egyptens land – förbundet med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre – säger Herren.
Nej, detta är förbundet som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger Herren: Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. Då ska de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: ”Lär känna Herren!” Alla ska känna mig, från den minste av dem till den störste, säger Herren, för jag ska förlåta deras missgärningar och aldrig mer minnas deras synder.
Så säger Herren, han som har satt solen till att lysa om dagen och ordnat månen och stjärnorna till att lysa om natten, han som rör upp havet så att vågorna dånar, Herren Sebaot är hans namn: Om denna ordning upphör inför mig, säger Herren, först då ska Israels släkte upphöra som folk inför mig för alltid. Så säger Herren: Om himlen därovan kan mätas och jordens grundvalar därnere kan utforskas, först då ska jag förkasta hela Israels släkte för allt de har gjort, säger Herren.”
Orden i Jeremias bok pekar framåt mot det nya förbundet, till Kristi blod och till instiftelsen av Herrens nattvard. Det nya förbundet är nådens och förlåtelsens förbund.
Hesekiel och det nya Jerusalem
Vid samma tid som Jeremia förde sin egen kamp i Jerusalem, såg en annan profet Jerusalems tillstånd på avstånd. Babyloniens kung hade fört sina trupper till Jerusalem år 597 [f. Kr.] och bytt ut kungen där. För säkerhets skull tvångsförflyttade han de högre samhällsklasserna, vapensmederna och prästerna till sitt eget land. Tillsammans med dem tvångsförflyttades också prästen Hesekiel. Från och med år 593 började han få syner. Till en början var de varnande och berättade om hur Jerusalem kommer att bli förstört. Tröstlösast bland de tröstlösa är en lång syn i kapitlen 8-11: Herrens härlighet lämnar Jerusalem och staden blir alltså utan beskyddare, fritt att förintas. Jerusalem förstördes år 587/586.
Efter synen om stadens förstörelse innehåller Hesekiels bok helt andra slags avsnitt. Här finns de härligaste förutsägelser om hur Herren blir deras herde (Hes. 34), hur han väcker sitt folk till liv fastän det är en hög av kruttorra ben (Hes. 37).
Läst ur ett historiskt perspektiv är Hesekiels bok en omskakande läsning. Den berättar med sitt eget uttrycksfulla språk om Guds vrede och hans kärlek.
Läst utifrån Kristus öppnar sig Hesekiels bok rikt och på ett helt nytt sätt. Vi ser på avsnittet Hes. 40 - 48: Herrens härlighet återvänder till Jerusalem och profeten får gå på den nya stadens gator. Staden är alltså redo och väntar – Herren för snart dit sitt eget folk! Alldeles på samma sätt fick Uppenbarelsebokens Johannes se det nya Jerusalem och den stora bröllopsfesten i himlen. Dit förs Kristi egen skara, Lammets brud. Uppenbarelsebokens skatter öppnar sig utifrån Hesekiels bok.
De två perspektiven
De två exemplen som nämnts här ovan är till för att visa hur den vanliga bibelläsaren inte ska utesluta någon av de framförda perspektiven. Universitetsforskningen ser på Gamla testamentet utifrån ett historiskt perspektiv, Kyrkans bibelförklaring ser det som en del av uppenbarelsen. Båda perspektiven kan ge mycket, i synnerhet om man använder dem sida vid sida. Bibeln innehåller mer än vi förstår och den kallar oss att studera Guds stora kärleksbrev.