Den lutherska kyrkans bekännelseskrifter (logosmappen.net)

Några tips

Om Bibeln och den lutherska bekännelsen

Varje samfund har sin egen bekännelse som antingen är skriven eller oskriven. Också där där man förhåller sig avvisande till skrivna bekännelser och lärostycken har man ändå i verkligheten en bekännelse. Den är då ofta förknippad med vissa kraftfulla ledare eller med en mindre grupps uppfattningar. På samma sätt som de gamla kyrkosamfunden har den lutherska kyrkans bekännelse fastställts i böcker och bra så - då är det inte någon obestämd och svävande sak som är vår kyrkas lära. Den finns nedskriven i Bibeln och den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter.

I den lutherska kyrkan har de som undervisar förbundit sig till Bibeln och bekännelsen. Bibeln och bekännelse ställs då inte sida vid sida. Bibeln är norm med vilken bekännelsen bedöms. Genom att vi förbinder oss till den lutherska bekännelsen vill vi säga: Vi undervisar så här, därför att det stämmer överens med Bibeln. Den som undervisar på annat sätt, han må bevisa utifrån Bibeln, att vi undervisar fel.

Bekännelseskrifterna - en alltför tjock tegelsten?

Bekännelseskrifterna är en samling böcker av vilka varje dokument har sin egen tillkomsthistoria. Senare har man sammanställt dem för att utgöra den lutherska kyrkans bekännelse.

När du tar Bekännelseskrifterna i din hand suckar du över bokens tjocklek. Men bara du får några tips och användarråd så märker du att du suckade i onödan. Det lönar sig att läsa Bekännelseskrifterna - men det lönar sig också att veta var man ska börja! Jag föreslår följande ordning(ordningsföljd).

1. Flera av de här känner du redan

Den första överraskningen för den som håller Bekännelseskrifterna i sin hand är att en stor del av ”bekännelseskrifterna” är bekanta. En del av dem kan du utantill, en del känner du till delvis och resten får du ganska lätt grepp om. Börja med att repetera de här delarna:
- Apostoliska trosbekännelsen
- Niceanska trosbekännelsen
- Athanasianska trosbekännelsen
Tillsammans med de här i samma knippe passar utmärkt Luthers Lilla katekes. Där finns framställt den kristna trons centrum - de tio buden, trosbekännelsen, dopet, nattvarden, bikten, bönen Fader vår och litet till. De här uppmanas vi att upprepa varje dag.

2. Öppnar sig lätt, du lär dig mycket!

öljande knippe kräver lite mera ansträngning, men ännu inte så att det avskräcker. Nu börjar den vanliga bibelläsaren lära sig mycket.

Augsburgska bekännelsen, som lästes upp för kejsaren 1530, kallas den lutherska kyrkans huvudbekännelse. I den är den tro kort framställd som lutheranerna lärde och med vilken de vill reformera kyrkan.

Betydligt saftigare är de av Luther skrivna Schmalkaldiska artiklarna. När striderna hade brutit ut bad fursten honom sätta trosartiklarna i två korgar: i den ena korgen de artiklar som man kunde förhandla om med katolikerna och i den andra korgen de artiklar där man i ingen händelse (bättre: i inget hänseende) kunde ge efter. Luthers skrev och de andra skrev under. Till samma sammanhang hör den av Melanchton skrivna småskriften Påvens makt och överhöghet.

Luthers Stora katekes är en ypperlig handbok i den kristna tron och är delikat att läsa speciellt med tanke på buden. Också när du läser den här lär du dig mycket!

[För en finländare avslutas det här knippet med småskriften, Uppsala mötes beslut, som man inte känner till utanför de nordiska länderna. Den hänför sig till en tidpunkt då Sverige, och därmed också Finland, år 1593 slog fast sin trosbekännelse. Historiskt är den här ett mycket intressant dokument.]

3. Kraftigt stoff

Så återstår endast två bekännelseskrifter. När du kommer så här långt har du lärt dig en hel del. Nu tar du dig an ordentliga verk. Den augsburgska bekännelsens apologi (216 sidor) och Konkordieformeln (206 sidor) utgör ungefär hälften av ca 700 sidor sammanlagt.

För att man ska förstå Den augsburgska bekännelsens apologi behöver man först känna till historien bakom. Lutheranerna överlämnade till kejsaren den augsburgska bekännelsen. Katolikerna svarade på den genom att skriva en motskrift (confutatio). Melanchton svarade med ett verk som omkullkastade motskriften. - Av alla bekännelseskrifter läser man den här till sist och man kan mycket väl använda den endast som en uppslagsbok och en förklaring till Augsburgska bekännelsen. Man tar fram endast när man behöver den.

I stället rekommenderar jag varmt Konkordieformeln åt var och en som känner ens den svagaste dragning till mera teoretisk resonemang. Den här bokens bakgrund är anmärkningsvärd: Endast en kort tid efter Luthers död erövrade kejsarens armé nästa hela Nord-Tyskland. Mången förlorade sin ställning, sin tjänst och t.o.m. sitt liv p.g.a. tron. Många böjde sig och antingen övergav sin tro eller gav delvis efter. När kejsarens arméer drog sig tillbaka fanns det kvar ett område där de kristna hade svårt att lita på varandra. Den här gruppen sammanställde Konkordieformeln efter brokiga skeden. Den behandlar de dåtida stridsfrågorna lugnt, måttligt och bibliskt. När du läser den här boken, märker du, att de här frågorna inte har förlorat sin aktualitet - exakt samma frågor diskuterar vi idag i våra bibelkretsar.

”Varför ska vi söka på annat håll, när svaren finns här”, sade en som hade fått boken i sin hand.

4. Alltså…

Vi lever i en tid då människor inte är intresserade av lärosatser (dogmer). Att detta är till stor skada vet den som känner till Bekännelseskrifternas lära. Det blir allt färre människor som inte kastas hit och dit av vart vindkast i läran utan som är djupt rotade i Bibeln och den lutherska tron. Sådana behöver vi. Ju färre de blir desto mer trängande är behovet. Också i framtiden kommer man att behöva dem som förstår sakerna och som kan leda andra till foten av Jesu kors.
Vill du vara en sådan människa?

Den lutherska kyrkans bekännelseskrifter (logosmappen.net)