Frälsaren! Så sade de första kristna. De trodde att Jesus är Guds son, som föddes som mänska. Den korta meningen “Jesus är Herre” sammanfattade deras tro.
Evangelierna i Nya Testamentet berättar ett gott budskap om Jesus. Hur han avlades av den helige Ande, föddes av jungfru Maria, hur han levde, undervisade och gjorde stora under. Jesu person, hans lidande och död samt uppståndelsen på tredje dagen är kärnan i den kristna tron.
Vem är Jesus för dig? Mänskans inställning till Jesus avgör hur hon tillbringar evigheten.
Därför: sök fram Bibeln och läs! Eftersom Jesus uppstod från de döda kan vi möta och lära känna honom. Endast genom Jesus kan vi räddas och möta Gud. Ingen annan än Jesus kan ge oss frälsning.
“Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta.”
(Ap.t. 4:12)
Att Jesus historiskt har funnits kan ingen förneka i ljuset av källor och på förnuftiga grunder.
Jesus tillbringade sina barn- och ungdomsår i det avsides belägna Galileen i staden Nasaret. Därav fick han tilläggsnamnet “nasarén”. Den vandrande läraren samlade runt sig en skara lärjungar, som lyssnade till hans undervisning och berättade den vidare.
I Jerusalem ca år 30 avrättades han genom korsfästelse på befallning av Pontius Pilatus. Detta omfattas enhälligt av historieforskarna.
Men vem var Jesus? Hur kan jag bli bättre bekant med honom?
För att få svar på dessa frågor måste man öppna Bibeln och Nya testamentet.
”Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.”
(Mark. 1:1)
Ur judendomens synvinkel utfärdades dödsstraff åt Jesus för att han enligt de äldste hånade Gud. Med sin undervisning och med sina handlingar utgav sig Jesus för att vara Guds Son som kommit ner från himlen. En sådan “hädare” förtjänade dödsstraff enligt Mose lag.
Men enbart romarna hade makt att besluta om dödsstraffet och verkställandet av det. Landshövdingen Pontius Pilatus var inte intresserad av judarnas inbördes stridigheter. Man framställde Jesus för honom som en messiaskandidat som kan uppvigla sina efterföljare till revolt mot kejsaren. Pilatus tvekade men gav efter för påtryckningarna och utfärdade dödsdomen över Jesus.
Den som läser om Jesu lidande i evangelierna frågar sig varför en god och felfri mänska måste dö på detta grymma sätt. Varför grep inte Gud in och räddade honom? Varför försvarade sig Jesus inte mot de felaktiga anklagelserna?
Det bästa svaret finner vi i profeten Jesajas bok, i kapitel 53. Det är förunderligt att den skrevs minst 500 år före det hände. De kristna tror på grund av detta ställe och även flera andra bibelställen att det här handlar om Guds frälsningsplan. Gud själv försonade synden och befriade mänskan som var underställd domen genom att sända sin Son att lida i vårt ställe.
”Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom.”
(Jes. 53:5–6)
Från början har det funnits två svar på den frågan. På vilket svar tror du?
Enligt Matteus mutades männen som vaktade Jesu grav och de fick order att säga: “ Säg att hans lärjungar kom och stal honom på natten medan ni sov.”
Detta rykte är fortfarande i omlopp, men det finns också andra synsätt . Den modernaste förklaringen går ut på att lärjungarna blev så chockade då deras mästare dog att de drabbades av ett svårt psykiskt trauma som de löste genom en slags gruppsuggestion; i deras sinnen uppstod Jesus från de döda och började leva andligen.
Evangelierna berättar emellertid om många som mötte den kroppsligen uppståndne Jesus: kvinnorna vid graven, lärjungarna som av rädsla låste in sig, två nedslagna vandrare på vägen, osv. Den tvivlande Tomas fick t.o.m röra vid Jesu sår. Gemensamt för alla dessa var att också de hade svårt att förstå att Jesu uppståndelse verkligen hade ägt rum.
Den uppståndne Jesus visade sig inte för dem som dömde honom, inte heller för hela världen. Det enda beviset var och är Jesu tomma grav. Ingen har varken då eller senare kunnat uppvisa hans kropp.
Med förnuftsskäl och med detektivarbete övertygas ingen om Jesu uppståndelse. Tron föds enbart då man själv får möta den levande Jesus Kristus. Han har stigit upp till sin Far i himlen, men talar ännu genom Bibelordet till mänskorna på jorden. Den kristna församlingen är ett bevis på att Jesus lever.
“Jesus sade till honom: ‘Därför att du hars ett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.”
(Joh. 20:29)
Jesus, det sägs om dig att du lever. Hör du då jag ber?
Det är inte speciellt svårt att bekanta sig med Jesus. Bäst lyckas det genom att läsa hans undervisning och liknelser i Nya testamentet, som är en del av världens mest spridda bok, Bibeln. Vi kan läsa berättelser av och om mänskor som själva känt Jesus och vandrat tillsammans med honom. Vi får läsa om Jesu liv, död och uppståndelse.
I Nya testamentet finns också många brev som apostlarna skrivit. De berättar om de första kristna och om församlingarna. De här mänskorna hade inte nödvändigtvis någonsin träffat Jesus, men de kände honom ändå. De hade läst om och hört om honom.
Också idag finns mänskor som känner Jesus. Du hittar dem i församlingarna där man samlas för att lyssna till undervisning i enlighet med Bibeln, be och för att fira nattvard. Gå med – du blir inte enbart bekant med Jesu vänner, utan du kan finna honom själv!
Jesus själv säger så här: “Jesus svarade: ‘Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv’ “.
(Joh 7:16-17)
Du kan få lyssna till många olika vittnesbörd från troende kristna. Någon har erfarit en plötslig omvändelse, för en annan öppnar sig tron så småningom och en tredje har vuxit upp och lärt känna Jesus redan i barndomen. Det finns inte bara ett sätt och inget sätt är bättre än det andra. Gemensamt för alla som kommit till tro kan man säga som om Lydia i Apostlagärningarna: “Herren öppnade hennes hjärta till att ta emot”.
Ett enkelt råd till den som frågar hur man kommer till tro: sluta göra motstånd och sluta fly undan. Lyssna på Guds ord och Bibelns undervisning! Hör vad Gud har gjort för dig. Han vill inte dig något ont, du är kär för din skapare och återlösare.
Du behöver inte fatta ett beslut, räcka upp handen, gå fram eller vittna högt för andra – inget sådant som att komma över en tröskel. Tro bara!
Du kan be: “Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig syndare.” På basen av Bibeln får du tro att Gud helt visst hör denna din bön och svarar jakande. Det väsentliga är inte hur tron känns utan till vem den är riktad. Jesus räddar dig!
Det är Guds gåva och i tron tar du emot gåvan.
Om du är döpt, innebär tron att du återvänder hem och kommer i kontakt med Frälsaren. Sök dig till församlingen. Där får du avlösning och får delta i nattvarden med andra troende. Kristus kallar också den odöpte. Dopet renar honom/henne och han/hon fogas in i församlingen.
Det är ju skrivet: “Ty var och en som åkallar Herrens namn, slall bli frälst.”
(Rom 10:13)
Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig syndare!